Toto Koopman – stilsäker spion som sprängde gränser
Stil - A podcast by Sveriges Radio - Venerdì
Categorie:
Modell, musa och spion är bara några av de titlar som Toto Koopman (1908-1991) kunde använda sig av. Till häften indonesiska blev hon den första kända icke helvita modellen - och en favorit hos Vogues främsta fotografer och Paris största modehus. Det var innan hon började arbeta som spion för de allierade under andra världskriget. Hon överlevde tyskt koncentrationsläger och blev därefter en maktfaktor inom modern konst i London. Och så vägrade hon att gifta sig och skaffa barn och levde öppet med både män och kvinnor. Om hennes banbrytande stil handlar veckans STIL. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om namnet Toto Koopman ändå inte är bekant, så är det inte så konstigt. Hon rörde sig så obehindrat över så många olika områden – under så lång tid – att det till och med var svårt för hennes samtida att greppa henne, och hennes gärning. Men först med att slå igenom som modell utan att vara helvit, det förstod man redan under det sena 1920-talet. Modevärldens förhållande till modeller som bryter mot den vita normen är emellertid fortfarande knepigt, det visade om inte annat den amerikanske designern Rick Owens under sin senaste visning i Paris. Om den får vi också höra. 2011 utkom en bok i vilken den franske journalisten Jean-Noël Liaut har grävt fram bilder och sökt upp personer som kände Toto Koopman. Den utkom tidigare i år på engelska med den talande titeln: Toto Koopman – Model, Muse, Spy. The Many Lives of miss K. Och det är som sagt ingen underdrift. Toto Koopman levde ett liv rikt nog att räcka till ett dussin personer, minst. Kanske kan man kalla henne för en sorts ”kulturell katalysator”, en människa vars livsstil, mod och inställning till livet fick andra att förändras, till det bättre. Under andra världskriget hjälpte hon många handgripligen. Om en svensk kvinna, Karin Lannby, som agerade dubbelagent åt den svenska underrättelsetjänsten berättar vi också. Under senare år kom Toto Koopmans liv att kretsa kring konst, och inte vilken som helst. Under fyrtiofem år levde hon tillsammans med Erica Brausen som startade och drev ett av Europas mest inflytelserika gallerier, The Hanover Gallery i London. Erica Brausen hade öga för begåvningar och var den som allra första upptäckte och aktivt stödde den brittiske konstnären Francis Bacon, långt innan han blev känd för allmänheten. Och långt innan hans målningar började klubbas på konstauktioner för hundratals miljoner kronor. Bara för några veckor sedan såldes hans triptyk Three Studies of Lucian Freud för 142, 4 miljoner dollar på auktionshuset Christie’s. Det är 940 miljoner svenska kronor. Det är rekord. Mer om Francis Bacon berättar vi också i programmet. Veckans gäst är Gunnar Lindstedt, journalist och författare på gång med en bok om konstbranschen med titeln Samlarna och konstens miljonaffärer.