Demokratiskt mode, finns det? – från Chanel till H&M och bloggar

Jag är inte längre intresserad av att klä några hundra kvinnor, privata kunder; jag ska klä tusentals kvinnor. Det sa redan Coco Chanel. Hon var en modets stora entreprenörer som insåg vår längtan efter moderiktiga kläder, inte bara värmande plagg.

Idag har mode har kommit att bli folkligt, brett, billigt och lättillgängligt. Många hävdar att mode äntligen blivit demokratiskt, det vill säga det är inte längre är nåt’ som en bara en insatt elit av stilfulla individer ägnar sig åt. Stämmer det? När började i så fall den utvecklingen? Och hur kommer det sig att en modedesigner som Marc Jacobs idag vill göra en dokusåpa? I veckans Stil berättar vi om varför så många av oss kan rabbla modemärken och designernamn. Vi undersöker också om det finns alternativ. Är skoluniform ett svar på märkeshysterin? Och så beger vi oss till det forna DDR (1949-1990). Mode var en politisk fråga i den tyska demokratiska republiken och riktlinjer fanns för både jeans och kalsonger. Hur fungerade egentligen det?  Veckans gäst är den skrivande modedesignern Göran Sundberg.