Colette – den första moderna kvinnan?

Stil - A podcast by Sveriges Radio - Venerdì

Categorie:

Den franska författarinnan Colette (1873-1954) har kanske inte påverkat modevärlden lika självklart som någon designer. Men både hennes litteratur och livsstil har kommit att inspirera en hel del, under många år. Ja, och så var det hon som upptäckte Audrey Hepburns kvaliteter som stilbildande skådis. Colette var en framsynt och modern kvinna som fritt och obekymrat pendlade mellan konst och kommers, högt och lågt innan det blev allmängods. Hon vann läsare och beundrare i alla läger. Hela det franska folket visste vem denna kvinna med vass tunga, krusat rött hår och nyfikna kattögon, inramade av svart kajal, var. Mer om Colette berättar vi i veckans STIL. Colettes fullständiga namn var Sidonie Gabrielle Colette, men hon skakade av sig alla extranamn och blev – före Elvis, Madonna och Prince – känd under endast ett namn – ”Colette”. 1945 blev Colette invald i den prestigefulla litterära organisationen Academie Goncourt, men något Nobelpris fick hon aldrig. Hon skulle antagligen skrämma en hel del gubbs idag också. Kanske kan man kalla Colette en sorts urmoder till den sexuellt utlevande Erica Jong och den dagboksskrivande Bridget Jones – Colette använde ofta sig själv i berättelser, eller snarare – hon tog avstamp i sig själv för att berätta något djupt allmängiltigt. Material hade hon gott om. Colette jobbade även som skådespelerska på varietéteatrar och ställde i början av 1900-talet till med nakenchock genom att i en pjäs exponera sitt ena bröst på scen. Hon gifte sig tre gånger. Vid 40 års ålder fick hon en dotter, som hon aldrig riktigt visste hur hon skulle hantera. Sitt tredje och sista äktenskap ingick hon då hon var 62. Mannen var sjutton år yngre. Det höll resten av livet. Colettes romaner är korta och lättlästa och sprängfulla med detaljer – ofta livfullt beskrivna – om kläder och smycken. Och hår: ” det blänkte blåsvart som fjädrarna på en koltrast”. Hennes liknelser är ofta dråpliga. En åldrad bringa beskrivs som: ”knottrig hud som påminde om seg kalkon”. Ett tips: läs Colettes roman Chéri. Den handlar om en kurtisan 50+ och hennes trettio år yngre älskare och kunde vara skriven idag. Kanske kan man påstå att Colette var en så kallad ”cougar” – en puma, en äldre kvinna på jakt efter yngre män – innan begreppet var uppfunnet. Men framför allt beundrade Colette det sätt på vilket dåtidens framgångsrika kurtisaner arrangerade sina liv. De var ekonomiskt oberoende, med stimulerande sexliv. De gav Colette litterärt bränsle och dyker ofta upp i hennes romaner. Och Colettes böcker har en tendens att dyka upp här och där i samtida kultur. Vi har pratat med den amerikanska serietecknaren Alison Bechdel vars serieroman Fun Home (Husfrid på svenska), blev hyllad av både kritiker och läsare när den gavs ut 2006. Den handlar om hennes uppväxt, men framför allt om hennes pappa, en avlägsen och krävande man som det var svårt att komma nära. När Alison kom ut som lesbisk i 20-årsåldern fick hon reda på att även hennes pappa var homosexuell. En tid senare begick han självmord. I Fun Home väver hon elegant in litteraturhistoriska referenser och på ett ställe kan man se hur hennes pappa öppnar ett stort glasskåp fyllt av böcker och plockar fram en särskild bok som han ger till Alison: Earthly Paradise av Colette. För många i en yngre generation är namnet Colette mest förknippat med butiken ”Colette”, på rue Saint- Honoré i Paris. Ett slags minimodevaruhus i tre våningar som grundades 1997. Men att kalla en butik för Colette var de inte först med. Colette själv hann före med den saken. Hon öppnade redan 1932 ett skönhetsinstitut under eget namn. Men låt säga så här – beautybusiness var inte Colettes starkaste gren. Butiken höll ett år. Vi få även höra om sandalen, en av Colettes signaturdetaljer i klädseln. Och så får vi höra om brevpressar. Det var en sådan som Colette gav Truman Capote då han besökte henne i Paris och därefter började samla på. Ja, och så var det ju han som skrev romanen Frukost på Tiffany’s...

Visit the podcast's native language site