När vargen kom till Riala

Möt två personer som tänker helt olika kring att bo mitt i ett vargrevir. Och möt vargfamiljen som kämpar för sin överlevnad. Vem ska anpassa sig till vem? Frågan ställs på sin spets i Sveriges minsta vargrevir, Rialareviret, söder om Norrälje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2009 dyker en ensam varghane upp här. Han kommer från Hälsingland, är drygt ett år och bär på värdefulla gener. Han är avkomma till en hane som vandrat in till Sverige från Finland och Ryssland. Det har bara hänt en gång tidigare att den inavlade svenska vargstammen tillförts nytt blod. När hösten kommer får han sällskap av en vargtik. Paret håller ihop och när vintern kommer börjar tiken att löpa. Hon blir dräktig och i slutet av april föder hon 4 friska valpar. Därmed har Stockholms län fått sin första kull vargvalpar på 180 år. Och Patrick Nilsson och Jeanette Setterberg som bor på varsitt håll i Riala har fått sex vargar i sin närhet. – Vi vill inte ha dem, då ska vi inte behöva lida för dom, säger Patrick Nilsson som är jägare, född och uppvuxen i Riala. Han bor mitt vargarnas revir och runt huset han bor i tillsammans med sin familj går ett iögonfallande staket. En gärdesgård med en eltråd överst. Ett par kilometer, i ett rött trähus på en liten höjd bor Jeanette Setterberg.– Jag tycker det är spännande. Vi har ju fått många rovdjur inte bara varg utan också lo, säger hon. Jeanette är en hängiven djurperson säger hon och har både vallhundar och får på sin gård. Trots det har hon inget emot vargarna. Hör Patrick och Jeanette berätta hur deras liv påverkas av vargarna och hör historien om en vargfamilj.