Veckans Ord: Entropi

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Den här gången är det Mattias Berg som funderar över ett lika suggestivt som svårfångat begrepp. Vårt lilla sällskap var sannerligen inte ensamma. Snarare verkade det som en stor klubb, världen över: alla som behövde googla runt efter att ha sett science fictionthrillern "Tenet". För på nätet visade sig det finnas mängder av långa förklaringar till vad filmen faktiskt handlade om och vad som hände i de olika scenerna. Så där satt vi på pizzerian och pratade och klickade och funderade. Vem var det kvinnan ringde till  var det kanske huvudpersonen, i framtiden? Och vad betydde egentligen slutet? En av de allra mest svårbegripliga sakerna i filmen är nog användningen av begreppet "entropi". Från början en naturvetenskaplig term, som nuförtiden tycks kunna tillämpas på mängder av sammanhang. Ofta beskrivs det som ett mått på oordningen i ett visst system. Det mesta i universum tycks också sträva mot allt högre grad av oordning, som är betydligt enklare att uppnå än ordning. Vilket inte minst visar sig genom att vi själva åldras och så att säga blir allt mer "oordnade" inuti våra organismer. Man skulle kunna likna det hela vid en bokhylla med böcker uppställda alfabetiskt - där det bara finns ett sätt att ställa böckerna i ordning, men så otroligt många sätt att rubba den ordningen. I Tenet" låter regissören Christopher Nolan det här begreppet stå i centrum för den minst sagt komplicerade handlingen. Det är nämligen med hjälp av så kallad "inverterad entropi" och vissa mystiska manicker som man kan färdas baklänges i tiden, vilket huvudpersonen gör för att försöka hindra ett kommande tredje världskrig. Kunde vi själva resa bakåt i historien, med eller utan inverterad entropi, skulle vi kunna uppleva hur den tyske fysikern Rudolf Clausius år 1865 introducerade begreppet inom termodynamiken, det vill säga läran om energi och värme. Och hur det sedan sakta men säkert spred sig till exempelvis psykologi och organisationsteori. Begreppet entropi har många konkreta fysikaliska tillämpningar, från att öka en motors verkningsgrad till att förstå universums utveckling. Men det är också extremt lockande som metafor. "Graden av oordning i ett visst system", smaka på det... inte minst nu i pandemins tid. I Los Angeles Times får en brittisk partikelfysiker svara på frågan om hur filmen "Tenet" förhåller sig till verkliga naturlagar. Svaret är väl: så där. Bland annat säger hon att det visserligen faktiskt finns maskiner som förändrar entropin: till exempel ett kylskåp som gör saker kallare och får lägre entropi. Men det betyder inte att tiden går bakåt därinne  och att grönsakerna blir fräschare för varje dag. Nej, begreppet entropi tycks vara lite för lockande för sitt eget bästa. Både så enkelt att använda som metafor  och så suggestivt svårt att riktigt begripa sig på. Eller som forskaren råder huvudpersonen i "Tenet" att handskas med alla de här fysikaliska paradoxerna: "Försök inte förstå, känn bara!" Mattias Berg [email protected] Musiken i inslaget är ur filmen "Tenet" och skapad av den svenske kompositören Ludwig Göransson.