Bakning på film – bröd på liv och död

Det är inte bara i julhelgen det har varit fokus på pepparkakor och saffransbröd. Under hösten har flera filmer handlat om bakning som överlevnads-strategi. Abla bor i centrala Casablanca med sin dotter. I bottenvåningen på huset där hon bor driver hon ett litet bageri. Mycket enkelt, med en arbetsbänk och en gasugn och med en öppen disk, direkt ut mot torget. Sammanbitet knådar hon degen som ska bli marockanska crêpes. Eller knådar är inte rätt ord, hon misshandlar degen med knutna nävar, det enda känslouttryck hon tillåter sig i sorgen efter sin döde man. Men det är brödet som håller henne och dottern vid liv. En kväll knackar det på den stora träporten. Det är den höggravida Samia som undrar om det finns något arbete i huset. Hon är klädd i ljusblå långhoodie som spänner över gravidmagen och hon bär en proppfull bag. När Abla skakar på huvudet och stänger porten, blir flickan sittande i gränden. Den marockanska regissören Maryam Touzanis film Adam bygger på verkliga händelser. En ensam ung kvinna i nionde månaden, knackade på hennes föräldrars hus i Tanger och de gav henne tak över huvudet tills barnet var fött. Att vänta barn utan en partner är en utmaning i de flesta kulturer och efter en sömnlös natt släpper Abla till slut in flickan. I miniserien Mildred Pierce på HBO Nordic spelar Kate Winslet en hemmafru som kastar ut sin man redan i första scenen. Han har varit otrogen och nu är det hon som ska försörja de två döttrarna. Året är 1931 och den stora depressionen kastar långa skuggor över det lilla samhället Glendale i Kalifornien. Todd Haynes som regisserat serien är något av en expert på frustrerade hemmafruar, i filmer som Far from heaven och Carol har han gjort starka porträtt av kvinnor fångade i kök och konventioner men han har också uppvärderat den kunskap dessa kvinnor besitter, som konsten att göra en perfekt citronmarängpaj. Regissören Todd Haynes menar att det är Mildred Pierces skicklighet vid spisen som är hennes väg till frigörelse. Hennes äppelpajer och friterade kycklingvingar försörjer inte bara familjen, hon blir en framgångsrik entreprenör och affärskvinna. Serien Mildred Pierce kom redan 2011 och då var det här uppvärderandet av traditionellt kvinnliga sysslor som broderi och stickning och kakbak fortfarande en ganska ny form av feminism. Sedan dess har intresset för hemliv och odling och hantverk blomstrat på forum som Instagram. Och det är många som drömmer om att servera kaffe och hembakat under äppelträden. Som i filmen Bageriet på Portobello Road där två gamla tjejkompisar ska starta ett café i Notting Hill. Men vännerna Isabellas och Sarahs livsstilsprojekt att driva ett kvalitetskonditori slutar i katastrof. Sarah dör i en cykelolycka på väg till kontraktsskrivningen på den mörka, slitna lokalen med potential. Lite oväntat i en film som på alla andra sätt signalerar mysig romcom, med flygbilder över London och privilegierade innerstadsbor med kassar i händerna. Men även i den här filmen är det fluffiga bakelser som fungerar som livräddning. För Isabella och Sarahs tjugoåriga dotter bestämmer sig för att förverkliga Sarahs cafédröm ändå. Och mormor Mimi går in med pengar. Bageriet på Portobello Road är en film där kakorna driver handlingen framåt. Det visar sig att bakelser ­på Michelinguidesnivå inte längre säljer. Nej, i stället fokuserar man på japanska pannkakstårtor, svenska semlor och norska kanelbullar enligt affärsidén att eftersom London består av människor från hela världen så ska man servera sockrad hemlängtan. Filmen Adam utspelas downtown Casablanca, där var det länge sedan någon orkade göra hembakad rziza. Tunna, tunna trådar av deg som lindas på handen och blir till oljiga nystan. En morgon har den unga gravida Samia gjort en hel plåt av det komplicerade bakverket och kön av intresserade kunder växer sig lång där ute på gatan. Och till slut låter den sörjande och deprimerade Abla sin unga inneboende att hjälpa till i bageriet. Men det handlar inte bara om praktisk...